Varför känns det som att det verkligen är slutspurten inför semester och jag inte ens fattat att juni börjat?

I helgen upptäckte jag hur underbart vacker den tidiga morgonen är nu. Jag hade helt glömt bort att det faktiskt är sommar och då är nätterna ljusa. Ljusa och vackra. Jag blir lika förvånad varje år.

En promenad blir lätt en surrealistisk upp- levelse. Det ser ut att vara dag men inget liv och ingen rörelse. En spökstad när den är som bäst.

Nu blir ordspåket “Morgonstund har guld i mun” verkligen relevant. Men jag måste säga att knepet är inte att gå upp i ottan utan att gå och lägga sig i ottan.

Tags: förvånad/surprised, morgon/morning, sun/sol

This entry was posted on Monday, June 30th, 2008 at 5:41 pm and is filed under tankar. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.