Sitter just nu och samlar inspiration till plåtningen av nya MbN accessoarlinjen med Ceen Wahren. Tanken är skapa ett enkelt och vackert stilleben i en dammig, sliten miljö som kontrasterar de rena väskorna och skärpen.

Problemet är bara att det finns så mycket fint och suktande att det nu börjar klia i fingrarna efter att få göra mer, nytt och reellt. Blir lätt så när jag fastnat för länge framför datorn och inte fått jobba med händerna konkret.

Farligt distraherande…

Skärmdump av Sam Taylor Woods* verk “Still Life” där hon skapat en stillfilm av det klassiska fruktfatet – “[...] In the celebrated film Still Life (2001), an impossibly beautiful bowl of fruit decays at an accelerated pace, creating a visceral memento mori. [...]” källa whitecube.com

* Samtidskonstnär och del av YBA (Young British Artists) som var främst aktiva under 1990-talet. Sam är nu senast aktuell med sin regidebut av filmen “Nowhere Boy” om John Lennons liv.

Jag ser guld överallt nu. Jobbet med kommande underklädeskollektionen har blivit uppskjutet lite till eftersom annat jobb kommit emellan, men det hindrar inte hjärnan från att vara maniskt på jakt efter inspiration.

Nyligen så berättade jag ju att presskontoren fått nytt inför deras pressdagar i förra veckan – det är en Accessoarserie bestående av kuvertväska, skärp och armband i svart läder med guld nitar samt en uppdaterad version av kanvasväskan med guldringar och detaljer. Till det en lite mer ”high-end” serie underkläder i svart spets med guld inslag (detta gäller givetvis även herrdelen). Detta kommer vara ute 15 augusti!

Det jag har nu näst är kollektionen som ska vara ute nästa vår – dvs. sluta jobba i säsong och komma i rätt cykel med ett års framförhållning ist. Så nu blir det fokus, koncentration och action. Mycket lättare sagt än gjort.

Om bara tiden kunde räcka till allt jag vill och behöver göra…

Målningen “Der Kuss” av Gustav Klimp 1907-08.

På samma tema som inlägget innan kommer detta. Hittade denna skalle på Etsy (i somras tror jag) och föll för det lite väl realistiska och äckliga.

Antar att det var guldtanden som fick mitt hjärtat att klappa extra.

Tänkte då att det skulle vara en perfekt julklapp och sen kom “sen” och det blev inte av. Hursomhelst är det en fin skalle och är det någongång som guldtand är snyggt så är det här…

Gick idag igenom lite nedsparade länkar som jag samlat på mig men inte hunnit läsa. Det blir lätt så när jag fastnar i sidor och klickar vidare och vidare. Sen blir det ett tiotal flikar som jag betar av och kollar.

Hittade då denna notis om Dominic Jones från Vogue.com som jag fastnade för pga den rosa färgen på skinnet.

Han är britt, ung, cool och gör fina smycken som “rätt” personer blir kära i. Men mest gillade jag nog handskarna på bilden för deras fina färg i kombinationen med guld.

Min rosa kärlek har börjat bli lite dominant i garderoben såg jag igår när jag hängde in den nyinköpta rosa kavajen i ull…

Jag tycker inte om smycken så mycket i det stora hela. Tycker inte om små halsband eller örhängen att ha varje dag, utan ska det vara så ska det vara stort och få saker. Lite mer accessoarkänsla än smyckeskänsla kan man säga.

Så när jag var i London nu hittade jag en enorm dinosaurie i guld som jag blev betuttad i. Den är stor (ca 9cm hög), tung och definitivt inte någon blyg viol som försvinner.

Det finns bara ett litet problem och det är att det gäller att hålla i den när jag springer till bussen annars sticket dess stjärt in i revbenen eller magen och det gör f*n ont.

Man kan inte bära en guldklimp ostraffat kring halsen antar jag.

Trevlig snöfull helg!

När jag var i Hongkong nu så ville jag hitta vackra armband och pråliga broscher att frossa i nu till alla vinterkläder. Jag hittade inget av det hur absurt det än låter bortsett från en ugglering som jag nu är smått kär i.

Men suget är inte stillat och när jag såg dessa bilder (skippa pälsen och titta bara på smyckena) vaknade det till liv igen.

Ekollon som örhängen är barnsligt snyggfint. Armbandet är lagom guldigt och elegant, jag tar gärna bägge om någon vill ge…

Detta armband är precis sånt jag skulle vilja ha. Guldcraving är mitt sätt att hantera gråvardagen kanske? Eller så är det min ryska ådra som börjat vakna på allvar.

Bilder från Marie Claire Italia via Le fashion.

Jag har samlat på mig samma bilder och kände att nu var det dags att gå igenom dem. Det är ett väldigt mischmasch av allt möjligt och nu försöker jag mer klura ut vad det var jag gillar i varje och om jag minns det rätt…

Den till vänster (1) gillade jag för kombon pastell och solfärg. Jag är alltid svag för “mesfärg” och “starkfärg”. Grått och orange eller cerise etc. Sen är det något med guld och skinn. Den ytan som skinnet då får gör mig svag.

Bilden tilltalade mig även eftersom jag då letade efter olika catwalk alternativ som skulle vara både enkla och smidiga att annama. En bild kan ge mycket…

Den till höger (2) föll jag för tror jag pga de sköna shortsen. Jag gillar fickor och klackar i kombo på sommaren. Sen är färgen fin och blev underlaget till SS09 kollektionen.

Foto nedan till vänster (3) är ett porträtt på tsarevnan Alexandra Feodorovna (Charlotte av Preussen) och foto bredvid (4) är på tsarparets två äldsta barn. Dessa två foton tyckte jag om för deras colorerade färger och suddiga konturer. Jag hittade de när jag letade efter inspiration till HP-projektet. De blev även vidareutveckligen på A/W 08-09 kollektionen och färgerna grunden för S/S 09 kollektionen. Inspiration är verkligen en återanvändningskvarn för allt som fastnat på hornhinnan…

Bilden längst till höger (5) är däremot på en supermodell (möjligtvis den första?) som avled tidigare i år. Klassisk skönhet med pondus som jag älskar. Självklarhet är vackert, men bara om utstålningen kan kompensera den kalla ytan.

Sen har jag ju detta eviga insnöandet på rutor, ränder och strukturerade mönster.

.

.

.

Väggen nedan (6) är målad och det börjar klia i fingrarna varje gång jag ser denna. Tejpa, försegla, måla och sen dra bort tejpen och se de perfekta linjerna är som att öppna ett vackert paket.

Bilden till vänster (7) är nya Lydmar Hotell och det golvet är precis allt det som jag älskar med mönster. Kul men enkelt snyggt.

Mitt kök är så numera fast inte i stjärnmönster dock. Jag föll för färgerna, materialet och den ordnade barnsligheten tror jag.

.

Den här bilden ovan (8) är en gammal klassiker från Sex & the City serien. Carrie är här i Paris och lider, men samtidigt även lycklig i sin misär då hon får röka överallt.

Jag föll för klänningen hon bär och de dammigt skitiga färgerna i fotot.  Men samtidigt för hundens blick - ingen kan dissa så genuint hårt som en uttråkad hund. Tyvärr kan jag inte härleda bilden längre än så, men fin är den och det räcker för mig. Man vet aldrig när den kommer poppa upp i annan skepnad…

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Det var alla bilder för denna gång. Nu kan jag med gott samvete radera dem alla och påbörja en ny samling.