Jag hörde att New York skulle vara trevlig stad. Tror det kan stämma…
Det är nog dags snart känner jag. Synd bara att “to do”-listan är så lång och så litet innehåll i plånboken. Och allt däremellan som kallas svepskäl.
Men först ut blir Bryssel. Sen får jag se.
Foto av Eric Ray Davidson för NY Times.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Jag har tidigare skrivit om vilken pondus och makt ett par uggleögon kan ge. Nu är det knytblusens tur.
En slapp knuten rosett, mönstrat tyg med lite silkig yta och prydligt instoppad i mörka jeans är maktmedel.
Så nu vet jag det.
Tror jag ska investera i flera olika för att täcka in vardagens möte med skeptiska och mindre trevliga varelser….
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Jag har sagt det säkert tusen gånger tidigare men det är något speciellt med söndagar. Fast på mer än ett “sista lediga helgdagen”-sättet med ett ledigt/slappt sätt.
Att jobba på en söndag är egentligen perfekt. Ingen annan dag är så förlåtande och det är;
- lugnt
- avslappnat
- nedvarvat
- mysigt
Söndagar sätter inga krav och då blir det kul.
Så nu dricker jag te, klipper och känner mig väldigt duktig. Jag gillar självfusk.
Inget funkar så bra som att lura mig själv…
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Solen skiner utanför och det ser riktigt fint ut.
Jag har hyssjat på alla som ens vågat nämna att sommaren nu är slut. Jag har nästan morrat tillbaka “Det är den inte alls det, tyst nu”.
Sen sitter jag här nu och får syn på en gammalt foto av ett college och började längta till hösten. På riktigt.
Pratade för någon dag sen om filmiska collegemiljöer och tror det sådde ett frö i mig.
Lång halsduk, fin kavaj, mycket löv, lite duggregn, stora gräsmattor och gröna kullar. Tänk “Döda poeters sällskap” fast utan alla krav på tjocka böcker och smyga med allt.
Jag är förundrad och förvirrad över mitt eget sinne nu.
Min kropp har ställt om för A/W 2008-09 som kommer snart. Inte så konstigt kanske med tanke på att det är den jag sliter med nu…
Men ändå - det regnar ju inte ens ute!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Jag sitter och syr nu. Som vanligt denna vecka, förra veckan och veckan före det. Det går på högvarv och det är eftermiddag.
Sockernivån börjar sjunka och jag börjar dagdrömma.
Om goda saker. Syrliga saker. Bakelser. En cheese cake kanske? Eller två? Åhh vad det hade varit gott nu! Mmmm.
Dags för kaffe, energi och fokus.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Just nu är det en röra här i lokalen.
Det är tygbitar överallt, det ligger etiketter här och där, de olika symomenten är sammanställda i fina högar som poppar upp som svampar där det finns plats.
Varje yta är fylld av något.
Datorn är på och jag sitter här fast det stressar i mina fingrar som inte riktigt vet vart de ska hoppa härnäst. Jag gör allt på samma gång men ändå under en strukturerad plan som byggs på allt eftersom.
Det är kaos. Det är hemsk och det är kul. Allt på samma gång.
Men mest är jag nog bara glad för den fina hjälp jag får.
Synd bara att jag aldrig lär mig. Att “tid får du inte gratis - den skapar du genom planering, fiffighet och massa luredrejeri med dig själv”.
Nästa gång. Då ska jag veta det innan kaoset bryter ut.
Men nu dricker jag te och funderar på vädret för att strax återgå till overlocken som står där någonstans bakom tredje högen till vänster.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Nu börjar det. Det jag väntat, fasat och värjt mig mot.
Det är sjukt mycket att sy, massa jobbiga samtal att ringa och tusen saker som aldrig varit roligare att göra än nu när jag inte kan.
Som att sy den där underbara klänningen i det vackra Kermit- gröna blanka viskostyget eller bygga om i lokalen (igen).
Åhh, vad jag skulle vilja göra det istället!
Men det får tyvärr vänta och nu måste 4-åringen i mig ta en paus och försvinna.
Idag är första dagen i mitt nya ordningsamma och propra liv. Önska mig lycka till…
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Jag jobbar just nu med ett externt projekt. Det är ett projekt jag inte tänker eller kan berätta så mycket om annat än lite detaljer.
Men nu måste jag ventilera lite.
Uppdragivaren är ett stort dataföretag och jag ska utifrån ett befintligt mönster ta fram produkt/-er.
Det är väldigt fritt, massa möjligheter, inga direkta krav och kul möjlighet.
Ändå är det jobbigt.
Ju friare desto fler möjligheter och desto större virrighet och krav känner jag.
Så nu snurrar allt lite och jag pendlar mellan det ena för att sen tvärvända och vilja göra det andra.
För det ska ju vara klart snart. Nästan nu.
Men jag är nog på mycket bättre väg än jag tror. Dels har jag ju benat och benat ut och ytterligare vridit allt ytterligare en vända.
Så det kommer gå och det måste gå. Det gör det alltid, på något sätt och någon gång.
Jag är aldrig nöjd (men glad ändå)…
Tack för att du läste!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Tänk om det var sol ute.
Det var varmt och behagligt.
Jag höll inte på att bli förskyld.
Klipporna var mjuka och havet stilla.
Jag hade min prickiga body och sköna chinos på mig.
Tekoppen bredvid mig var iste och filten var mjuk.
Tänk om…
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Nu är det strax dags för en liten paus.
Det är sol, det är varmt och jag ska snart iväg från jobb till jobb. Men det gör inget för här står luften still och där ute ser allt så mycket vackrare ut.
Så det blir tid för glass. Mycket och gott.
Ha det fint i solen!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Detta är en inblick i skapandet av Made by Noemi - vardagslyx och jobb. Mycket jobb.
Prenumerera på inlägg 
