Låg i badet i morse (som alltid) och klurade igenom allt jag skulle behöva förbättra, utveckla, lära mig mer om, styra upp etc. Badet är min “filofaxstund” där stora och små planer görs upp.

Insåg då att jag måste/vill  lära mig mer om sökordsoptimering. En vetenskap som är väldigt intressant och som vore kul att behärska mer. Så nu står det högt på to-do-listan för juli. Frågan är bara var jag ska hitta en tid att pausa allt annat för att sätta mig och trycka in den kunskapen?

Det vore onekligen coolt att kunna det bra.

Illustration från Judithwolst.se

Jobb, ösregn och gamla låttexter är dagens schema. Det finns något i klassika soultexter som är härligt att lyssna till, spetsa öronen och in kommer självklar och hjärtskärande visdom;

What do you get when you fall in love?
A guy with a pin to burst your bubble
That’s what you get for all your trouble.
I’ll never fall in love again.
I’ll never fall in love again.

What do you get when you kiss a guy?
You get enough germs to catch pneumonia.
After you do, he’ll never phone you.
I’ll never fall in love again.
I’ll never fall in love again.
[...]

So, for at least, until tomorrow
I’ll never fall in love again
Oh, I’ll never fall in love again…

Låttexten av Burt Bacharach framförd av Dionne Warwick med maxad smärta och j*vla anamma. 60-tal i ett vackert nötskal. Vackert, naivt och lagom långsiktigt. Lite som jag känner mig idag fast utan förkylningsrisken. Men imorgon är en annan dag och helg. Trevlig helg!

Jag har börjat läsa. På riktigt. Riktiga böcker. Om olika människor som är påhittade.

Att läsa är kul, men tyvärr inte så ofta som det blir av. Nu har en ny period påbörjat för ett tag sen och i den har jag bakat in idén att jag ska läsa böcker.

Anledningar har varit många – när jag pluggade på universitetet hade vi så mycket kurslitteratur som tog upp tiden för läsning. Den var både kul och intressant så behovet var stillat. Då var tidningar- na en komplettering och flykt från måsten.

Senare blev det att jag helt enkelt inte hade tid att avsätta tid för att försvinna in i böcker.

Även här var tidningarna perfekta. De blev både nöje, svepskäl till “jobb/inpiration” men även som ett sätt att pausa huvudet från beslut.

Den tredje varianten är vanan. Om jag en dag inte plockar ner boken i väskan efter 300 sidor (det återstår kanske enbart 20 sidor) så har jag glömt bort den. Jag vet inte hur många böcker som jag inte avslutat på detta sätt. Helt ologiskt och konstigt, men så är det.

Förklaringen har då varit att “Du valt fel bok, för en bra bok ska inte gå att glömma”. Men jag vet inte. Jag tror snarare det varit en kombination av ovilja, olust och krav som gjort att min hjärna strejkar och skrikit “När man är vuxen måste man inte äta morötter om man inte vill!”.

Men min nya fas och image inkluderar böcker numera och jag stortrivs. Synd bara att jag nu måste börja plugga på körkortsteori och då pausa läsandet av fiktiva karaktärer i blod till förmån för regler, skyltar och titt-tekniker.

Fast jag är på gång och att ligga i sängen med glasögonen på nästippen, dricka te och läsa en bok är coolt och underbart skönt.

En image som är bra helt enkelt för mig. Bortsett från att mina sömntimmar minskat ytterligare lite.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(more…)

När det mesta är klart och jag har sammanställt i huvudet, planerat tankegångar och börjat sy klart. Då havererat det. F*N!

Självklart är det sluttampen med A/W 2008-09 kollektionen som jag svär över. För jag visste det så väl själv. Brokader är vackra men svåra att jobba med. Tyvärr.

Jag är en envis person. Det är inget nytt, jag har varit det i tjugoåtta år. Tyvärr vet jag också för väl att om jag hade struntat i att försöka, så hade brokaden blivit gudomligt vacker, underbart lyxig och helt fantastiskt perfekt.

För det jag inte använder, det fastnar i minnet och driver mig till vansinne. Därför testar jag och ser att det inte går.

Då har jag stillat min nyfikenhet, envishet och jag har lärt mig på vilket sätt det inte går. Nackdelen är dock att jag lagt ner mycket tid, möda och arbete på att lära mig denna extremt onödiga kunskap. Men kanske vet jag det till när TP Mode lanseras. I framtidens framtid.

Kunskap är viktigare än att ha en underbar brokad i kollektionen.

Nu vet jag det – igen.