Igår hittade jag ett fult väggskåp i furu. Där ska mina underkläder få flytta in äntligen. De hade ett skåp för något år sen men saker förändrades och de fick flytta in i en pappåse igen. Tills nu.

Eftersom jag inte tycker om furu, än mindre den lätt allmogekänslan skåpets form osar bestämde jag mig för att måla det svart med vit insida (fick inte stopp på svart/vita suget efter Coco-filmen sist). Påbörjade igår och tänkte att jag skulle passa på att måla ett lager till morgonkaffet innan jag cyklade iväg till ateljén. Dock inte helt optimalt att enbart dricka kaffe, andas in oljefärgsångor, cykla som en tok och nu sitta och limma med kontaktlim.

Hela kroppen är förpestad av alla ångor och huvudet börjar värka smått. Men skåpet blev fint och jag gillar starkt min skruttiga cykel som låter mig susa fram i klackarna snabbt – för f*n vad kul det är att cykla! Glömmer det varje år.

Dumt bara att göra alla fel i ett och köra slut på huvudet redan innan lunch.

Foto på min kära fula orangea cykel.

Det märks att jag inte jobbat med något en tid nu för igår kom den där klådan i fingrarna.

Jag satt sent på kvällen i soffan och började titta runt omkring mig i rummet (den farligaste känslan som slutar med illdåd) för att klura ut något att flytta runt, måla eller bara stapla om. Det slutade med att jag hittade två målaroffer att sätta klorna i.

Nu är fler saker vitmålade och jag fick lägga band på mig för att inte ge mig på mer. Ni kanske känner igen känslan av att sitta mitt på golvet med en pensel i högsta hugg och en stor målarburk av vit blank färg och lusten att aldrig sluta?

Kreativ hunger som mår bra av vardag igen.

Foto på gatukonst av Banksy.

Det kliar i fingrarna på mig! Jag har diverse målarprojekt på gång igen.

Jag målar rutor. Ordning i en stram form på en vägg både lugnar, väcker mig till liv och får mig att tro att jag har koll på läget. Sk*t samma! För det är så kul att jag snart ringer på hos hyresgäster jag inte känner och erbjuder mina rutmönster.

Nu ska jag strax till ateljén och måla klart en ruta, hamra fast lite sladdar och sen måla en andra omgång på en annan rutaktig avgränsning på en annan vägg (jag har ju redan frivilligt målat andras köksmöbler i brist på föremål nära till hands när mina högtalare stod på tork). Jag längtar!

Ps. spana in senaste Elle Decor och designer Matthew Williamsons hem. En färgbomb som verklgien får mig att vakna ur min sega vardagsdvala. Fingrade på tidningen i kiosken sist men köpte inte. Kanske lika bra med tanke på att jag då kanske tar fram stora cerisa penseln och  helt flippar ut i målardrömmens mardröm…