Idag är det helt fantastiskt väder. Ja, faktiskt så där underbart, härligt och ofrånkomligt klyschigt att jag måste utbrista det. När jag kan gå med öppen kappa och inte frysa, när solen bränner genom fönstret och jag ser inget för det är motljus på skärmen. Precis så fint!

Hittills har denna vecka bestått av jobb som är så segt monotona att man somnar, men bra att göra. Eller snarare bra substitut för något som egentligen borde göras men är än mer segt. Nämligen bokföringen (sen borde jag även åka iväg och handla tyg, sybehör och emballage men inte heller lockar).

Jag har hälften klart, men den där högen av kvitton spökar fortfarande. Jag har gjort alla “stora” fakturor och sammanställt fint in-/utkommande pengar. Sorterat kvitton i de olika momssatserna, pärmat alla papper och skrivit tydligt allt. Men sen tog det stopp. Jag tog en paus och nu har det gått två veckor… Jag har en deadline och jag kommer bli klar, fast inte just nu. Inte idag. Inte imorgon. Snart.

Istället har jag istället uppdaterat hela adresslistan, fört över till mobilen nya kontakter enligt olika kategorier etc. Säkerhetskopierat och sorterat på datorn. Det känns både duktigt och bra i själen.

Jag jobbar på att ta mitt liv på allvar som en vän fint sa igår. F*n vilken tur att det är sol ute annars skulle detta allvar vara tyngre än isblocken utanför.

Foto från JakandJil blog – taget från ett reportage hemma hos Anna dello Russo.