Idag regnar det ute, så där äckligt lite och likt en blomspruta fylld av kallt vatten i ansiktet. Snön och isen är på väg bort och det är skönt, men regnet vettef*n om jag uppskattar. Jag hade glömt bort detta regnväder som alltid brukar komma denna tid på året.

Hursomhelst som är håret lockigt nu och fortfarande i denna icke-frisyr-form som skulle kunna vara en page.

Så här är jag igen – i spara, klippa eller bara ignorera det som sker på huvudet? Det sistnämnda har jag gjort ett tag nu så jag skulle lika gärna kunna fortsätta…

Sen såg jag denna bild av Nancy Kwan* från 1963 i V Magazines artikel “Muse of the World” och började drömma om den perfekta pagen. Den som kräver mycket jobb, kärlek och tålamod. Titta vad vackert!

Men det är inte jag för jag har varken tid, lust eller energi att lägga på håret. Jag vill snooza till sista sekund, hoppa i badet och sen slänga på mig kläderna samtidigt som jag dricker morgonkaffet för att sen rusa ut.

* “Before Hong Kong–born actress Nancy Kwan came along, when Hollywood needed an Asian actor they would often put eye makeup and bronzer on a white one. For proof, look no further than the very Caucasian Mickey Rooney playing Audrey Hepburn’s downstairs neighbor, Mr. Yunioshi, in Breakfast at Tiffany’s. Kwan’s breakout role as the lead in The World of Suzie Wong was filmed less than two decades after World War II, when anti-Asian sentiment was still high. Even the character seemed taboo for its era: Suzie Wong was a free-spirited Hong Kong prostitute who captivated an artist played by Hollywood’s “Golden Boy” William Holden. The role, heralded by her image as Wong on the cover of a 1960 issue of Life magazine, established Kwan as the first Asian actress in Hollywood. [...]“ (vmagazine.com)

Tidningen Vanity Fair brukar sedan 1992 viga en del av tidningen till ett stort porträtt på en aktuell stjärna på väg upp. Sedan 2006 har de ändrat formatet till att även avbilda de som pinuppor á la 50-tals samlarbilder.

Bilderna är kitschigt retro med partelliga hubbabubba färger.

Eftersom underkläder är min karamell faller jag för det.  Även fast jag kan känna att vinklingen att gå från storartad artikel till glamorösa avklädda bilder är lite udda. Vridet fokus?

Denna bild till vänster gjorde mig nostalgisk.

De allra första trosor som jag sydde för en sisådär 6 år sen såg nästan identiska ut med de hon bär fast modell lägre.

De var i svart konstsiden med blommor i turkos, cerise, gult och benvitt.

Bh-modellen har jag också jobbat med tidigare och därefter förenklat och förändrat till den Made by Noemi har idag.

Nostalgi.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(more…)