Ligger i soffan och tittar streamat på en halvtråkig film. Men eftersom jag har så långsam uppkoppling blir det mer väntan än tittande. Så jag passar på att surfa runt på annat såsom The Sartorialist, NY Times m.m.

Såg precis denna bild från en loppmarknad i Tokyo och fick stor längtan till sommaren och de loppmarknader som dyker upp då. Mest blev jag nog lite kär i den spretiga kombon i bilden – Tokyo, loppmarknad, rörigt, glatt och en Volvo i det hela (kan inte låta bli att vakna till varje gång jag ser svenska bilmärken utomlands, fråga mig inte varför dock).

Min förkärlek för patchwork vaknade och f*n vad jag längtar efter sommaren nu!

Foto från The Sartorialist.

Det droppar från alla taken nu och skyltar med “Risk för ras” och “Varning för istappar” sitter lite överallt.

Det sitter en på portdörren hem till mig nu och mest undrar jag vad jag ska göra med den informationen. Vilken åtgärd bör jag vidta? Hålla kuvertväskan som skydd över huvudet medan jag slår portkoden och snabbt skyndar in? Eller ska jag be en granne slå koden, öppna dörren åt mig och sen springa in så han/hon får ta emot istappen? Jag kan bara spekulera, men tanken med lappen är iaf fin.

Hursomhelst har jag faktiskt älskat vintern som varit, och är, med all snö.

Visst, det har inneburit strul med vrickad fot, fastfrusna bildörrar, sliriga krypkörningar och mycket sladdande in och ut ur diverse parkeringsrutor. Men det har även inneburit fina möten och absurda scener som gjort vardagen lite mer komisk. Allt går lite långsammare, lite snällare och lite mer mänskligt kanske. Det går inte att vara gravallvarlig när man går som en fladdrande pingvin och inte kan se annat än rakt fram pga stora halsduken eller pälsmössan.

Så jag tycker denna kaosvinter har varit sund. Sen är det fantastiskt vacker också att vakna upp i ett vitt vykort och utbrista i ett klyschigt “Åhhh” när solen skiner.

MEN -  jag är redo för våren nu. Det är ok, den kan komma nu för jag börjar längta och speciellt när jag såg denna grönskande bild från Milano. Dit vill jag åka för det var länge sen nu!

Foto från The Sartorialist.

Hittade nyss den här “taktikplanen” över hur man kan öka sina chanser att hamna på bild hos The Sartorialist som fick mig att fånle!

Sugen på att testa? Berätta i så fall hur det gick!

Klicka på bilden för att se hela spelplanen. Tips via Garçon Noir.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(more…)

Kläder ska vara enkelt, de ska funka som jag vill och när jag vill. Men sen behandlar jag dem med mycket kärlek så jag ser det som bra balans.

Jag är en klädfascist ur den synvinkeln. Så jag gillade detta så klart. Gärna byxorna som jag skulle vilja ha idag… Tror hon är jag fast tvärtom eller så är jag hon. Vi har i alla fall väldigt liknande smak i frisyr, kläder och hållning. Jag har/är en dubbelgångare och gillar det!

Ha en fin Kristihimmelfärdsdag, själv ska jag sy lite till…

Foto från the Sartorialist.

För en tid sen hittade jag denna bild hos Garance Doré. Hon gjorde mig så glad med sin klockrena “queen-stil” som det pratats ganska mycket om. Inte minst för hur bär man bäst huckle utan att känna sig helt skum? Svaret är så här – med humor och egen stil. 

Sen såg jag även henne på The Sartorialist för Style.com. Hon är verkligen skön!

Bägge fotona är från Oscar de la Renta visningen under modeveckan i New York nu i februari.

Ps. Jag blev nyfiken på vem denna tjej är och var tvungen att kolla upp det. Hon heter Miroslava Mikheeva- Duma och är redaktör på ryska Harper’s Bazaar. En ryska med stil och humor med andra ord – känns ganska självklart så här… Vi ryskor har både nära till huckle och till stil ;)