Det var ju modevecka här Stockholm förra veckan som jag helt glömt bort att nämna (jag har snurrat i min egen värld lite som mycket).

För min del blev det bara Cheap Monday visningen i Frihamnen och Noir&Blanc utställningen på Allmänna Galleriet.

Det var en ganska annorlunda upplevelse på Cheap Monday visningen att bli vittne till hur hela hangaren nästan stormas av besökare som halvt river saker / småkriker på vägen in när sittplatserna är tillsatta. Modevisning och konsert är nog kanske samma sak trots allt…

Jag är ingen direkt jeanstjej men det var kul att få se Ann-Sofi backs första kollektion för Cheap Monday och modellernas superfina svinryggar som var sprejmålade i svart, grått och vitt. Mycket jeans och college som är kännetecket, jag föll istället för ett par lite mer skräddade grå byxor med kortare ben (de var en nyans mörkare än dessa).

För när det gäller college så finns det nämligen ingen som än idag slår min gamla gråa Gul&Blå. Ju äldre och mer trasig den blir, desto mer älskar jag den.

Får nog avsätta lite mer tid för modeveckan nästa säsong för denna var det för mycket annat som upptog all tid. Fast å andra sidan säger jag så varje gång…

Bild från Fashionweekbyberns.com.

Det slog mig att jag aldrig berättade om Jonathan Lewalds kortfilm “The Public Swimming Hall” som MbN var med i förra året!

Jonathan avslutar just nu sin master på KKH (Mejan) och denna kortfilm var del av vårutställningen 2009. Den kommer nu också att visas på Göteborgs Film Festival 2010. Till filmen står Made by Noemi för de tio äldre damernas baddräkter.

Nu i slutet på januari ska Jonathan filma en andra kortfilm som MbN ska vara med i på nytt. Denna gång är projektet lite större och lite annorlunda så jag pendlar mellan stor nyfikenhet och nervositet.

Lovar bli bättre på att uppdatera er!

“The Public Swimming Hall” är filmad i mörk simhall med tio äldre damer som simmar i formationer. Klicka på bilden ovan för att komma till Jonathans sida och där kan ni se klipp från filmen.

Idag är sista officiella dagen på denna vecka och följdaktligen en miljon småsaker som ska fixas innan London. Saker som jag glömt bort, skjutit upp eller bara praktiskt nog förträngt.

Mitt i denna röra hittade jag denna utställning “Bermuda Triangle” på Spring Project som jag vill se när jag väl är där (klicka på bilden för att se klippet).

Idag blir dagen där jag flåsar i panik och sen landar mjukt med en mugg glögg. Forhoppningsvis om jag hinner.

Samma sak varje gång och samma överraskning varje gång. Förvånande? Näe, men det är trygghet i sig. Jag vet att det blir kaos och jag vet att det går över.

Såg en dokumentär om konstnärsparet Gilbert & George i söndags och blev lite kär. Jag har sett något verk tidigare kom jag på sen, men mer än så har jag inte vetat om dessa herrar. Synd för de är verkligen fascinerande och coola!

Som vanligt när jag ser en sak ser jag det vips överallt, jag borde öppna ögonen mer eller kanske bara höja blicken…

Deras utställning “The Jack Freak Pictures” öppnade nyss och pågår tom 22 augusti på White Cube’s Hoxton and Mason’s Yard galleries i London. Ännu en anledning till att smita till London en helg i augusti.

Mycket vill ha mer i resväg.

Bild från Guardian.co.uk

Jag syr så det ryker nu till utställningen, men ville bara tipsa om en blogg jag hittade nyss - “A material world”. Om allt och inget.

Det var Barbie-mat-titeln som fångade mitt öga. Pratade nämligen lite mycket om Ken och Barbie igår kväll med några vänner. Sånt sätter spår…

Bilden är från www.angelicdreamz.com

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

I’m sewing like crazy now for the exhibition, but just wanted to give you a tip about the blog “A material world” I just came across. About nothing and everything.

It was the Barbie-food-title that caught my eye. It just happened to be a great subject yesterday evening with friends. That leaves traces…

Glömde ju berätta om utställningen jag ska vara med på nu i maj – den jag svettas inför nu. Eller inte riktigt än för jag har ju tom 8 maj på mig och det är ju lååångt dit.

Tidsoptimism är min överlevnadstaktik. Kortsiktig, jobbig och idiotisk men min älskling som jag håller kär.

Det är Stockholm style exhibition på Tapie Yodex 2009 med temat “Finding Never Never land”. En utställning av visa och belysa svenska designers/illustratörer/filmskapare etc. i Taiwan och Kina för en god sak.

Deltagande är Nangilima Photography, Bea Szenfeld, Daniel&Pablo, Henning Trollbäck m.fl. Jag blev tillfrågad för en kort tid sen om jag kanske ville vara med och om jag skulle hinna och svarade “Ja, hemskt gärna! Jag hinner alltid. Tid är en illusion ju…”

Så nu ska jag vara med två unika plagg som ska hänga där likt tavlor. Frågan är bara vad det kommer bli och hur detta slutar. Men det kommer gå och det kommer blir bra. Jag ska bara börja nu.

Mer information om projektet finns här.

Foto av Nangilima Photography.

Igår var det vernissage för Kristina Bengths utställning “Skiftningar inuti bilden av ett namn” på Galleri Flach-Thulin. Jag var förbi väldigt sent och det tog ett tag att hitta rätt stump av Hälsingegatan, men jag hann.

Kristina Bength har utgått från en ung kvinna som levde i slutet på 1800-talet/början av 1900-talet vid namn Amanda Kristina Pedersen. Hon var bedragerska, skådespelerska och fotograf. 1904 dömdes hon för förfalskning och förskingring i Falu tinsrätt. En fascinerande person som ifrågasatte, var obekväm och skiftade mellan olika identiteter bla till man. Allt en kvinna inte skulle göra eller stå för då (och i viss mån även idag…).

Genom befintligt gammalt arkivmaterial samt med referenser till teater och fotografi har Kristina velat skapa en ny historia som ifrågasätter och omvärderar Amanda Kristina Pedersens liv och öde.

Verken är stora, vackra och häpnadsväckade skickliga. Verk som växer och växer för varje gång man ser dem. Detaljnivån och känslan knockade mig helt.

Kristina jobbar i akvarell – den mest dj*vulska tekniken som är stört omöjligt att kontrollera. I denna teknik har hon målat skarpa och otroliga skuggspel som vid första anblicken kan misstas för fotografier. Det är wow!

Så gå och se utställningen! Den pågår till den 10:e maj 2009 på Galleri Flach-Thulin.

PS.
Håll koll på Kristina Bength för hon är cool till tusen och verkligen en konstnär att fascineras av. Hon är ung, kritikerrosad och kommer bli hur stor som helst. Läs DN recension här.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(more…)

Idag ska jag försöka ägna mig åt att knyta ihop alla tusen lösa projekttrådar. Målet är att avsluta orderar som ligger i kö så det blir mycket hoppandes mellan svart tråd, benvit tråd och vit tråd.

Vanligtvis försöker jag köra så samlat som möjligt för att vara effektiv men då går också saker långsammare eftersom vi då pratar om 30 plagg på en gång. Knepet att känna framsteg är att skapa fina högar som prydligt symboliserar dagens arbete när det är dags att gå hemåt.

Men idag ska jag vara djärv och hoppa för att bli klar med saker som är akut – min kära vän kallade det “att släcka bränder”. Så jag måste säga att numera nästan är en certifierad sömnadsbrandkvinna…

Hursomhelst är det fredag idag och ikväll ska jag iväg på vernissage.

Det är Christian Salderts första soloutställning som visas på Galleri Kleerup;

“Med utgångspunkt i dadaismens kollagekonst, och med uttryck hämtade från art nouveau, presenterar Christian Saldert (f. 1977) ett stort antal nya verk. Det som till en början liknar ett myller av motiv, utan någon synbar inbördes relation, vävs snart samman i ett drömlandskap, framsprunget ur Wagners storslagna epos och bröderna Grimms sagovärld. I ett slags alternativ kulturhistoria möter vi lysande celebriteter, som Judy Garland, men även mer obekanta figurer, som Aimée och systrarna Papin, som under 1900-talet fascinerat såväl som äcklat allmänheten. Mot postmodernismens mantra om de stora berättelsernas död skapar Saldert ett berusande och allomfattande narrativ som, likt en tabloid, sveper in och manipulerar en brokig samling berättelser, i vilka den obscena undersidan är ständigt närvarande.”

Jag är nyfiken hur detta kommer se ut.

Ha en fin fredag och nu är det väl Halloween också (för det är idag va?)!

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(more…)

I onsdags hade den mobila konstpaviljongen av Zaha Hadid i samarbete med Chanel vernissage i Central Park, New York.

Zaha Hadid är arkitekt med rötter i Iran och känd för sina futuristiska och vågade arbeten.

Paviljongen visar på uppdrag av Chanel tjugo konstnärers* tolkningar av den quiltade väskan som numera är märkets starkaste signum.

Jag såg bilderna på Style.com och slogs över hur fina och “bakom-kulissiga” vissa av de var. Kul att få en annan vinkel på samma foto som vanligtvis visas upp mot en skärm av sponsorers loggor.

Karl Lagerfeld om konceptet; “Nobody did that before, eh? Nobody made a museum that can travel. Normally people have to travel to the museum. This time, it is the museum that is traveling. I think that is a very new concept….I think design and architecture are the real art of today.”

Paviljongen är på en två årig turné sedan i februari – först i Hong Kong och sen Tokyo. Nu gäller alltså New York och Los Angeles, London, Moskva och Paris. Mer information finns här.

Jag önskar att jag inte hade ytterligare en anledning till att längta till New York… Men vad är en bal på slottet?!

Foto Billy Farrell och Patrick McMullan

* Yoko Ono, David Levinthal, Stephen Shore, Michael Lin, Blue Noses, Leandro Erlich, Sylvie Fleury, Tabaimo, Sophie Calle, Wim Delvoye, Lee Bul, Soju Tao, Loris Cecchini, Subodh Gupta, Yang Fudong, Fabrice Hyber, Pierre & Gilles, Y.Z. Kami, Nobuyoshi Araki

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(more…)

Jag fick nyligen nyhetsbrevet från Moderna Museet, så nu är min söndag bokad!

Sol, surf och smog
– tre ord som alla kastar ett förklarande ljus över den explosionsartade utveckling som konsten i Los Angeles upplevde under några intensiva år med början i slutet av 50-talet.

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Jag måste jobba på söndag men på något sätt ska det gå. För tid är en illusion har jag bestämt mig för och då går allt till slut.

Det måste gå.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(more…)